En jämntjock grå vägg utanför fönstret - det är en vecka kvar till valet och jag slår upp DN. Huvudnyheten - är det verkligen en sån? - handlar om det delade Sverige. Enligt Synovate ökar åsiktsklyftorna mellan olika grupper i landet; vi klassröstar väldigt mycket, enligt statsvetaren Ulf Bjereld. Inte något nytt egentligen eftersom den här regeringen har förbättrat för de rika och försämrat för de andra. Men sånt skriver inte DN om.
Ekonomidelen skriver om en ny bok som kommit ut "A collossal failure", skriven av Lawrence McDonald som tillsammans med 25000 anställda fick gå när Lehman Brothers sattes i konkurs. Jag antar att jag och de flesta andra inte begriper ett dugg av de ekonomiska transaktioner som ledde till konkursen. Banken var rutten från toppen, menar författaren, vilket tyvärr inte gjort mig ett dugg klokare. Jaså varför då då?
Ett sätt att bli lite klokare för en som inte begriper nåt är att läsa senaste numret av Ordfront. Där skriver Daniel Berg, doktorand på Ekonomhistoriska institutionen om Blixtkraschens tidsålder. Läser man den får man ett perspektiv på den här regeringens ekonomiska politik. Och inte bara den Han skriver att börsernas uppgift ända sen 1600-talet varit att få investerat kapital att betala sig så bra som möjligt. Det gäller att dela upp riskerna i mindre delar och minimera dem Så långt sträcker sig mina ekonomiska kunskaper
1971 lanserades den första mikroprocessorn och i och med det bytte världen penningform från papper till elektronik. Därmed började också världens pengar glida ur staternas händer och "ner i finansindustrins finmaskiga nät av kretskort, kreditkort och kablar" Genom att datorerna blir allt snabbare blir kampen om tiden allt viktigare. Med ett snabbt program kan man pejla in motståndarsidans bästa kurs. Men ju hastigare marknader, desto större blir krascherna. Nationerna, som inte längre har några styrmedel över de ekonomiska transaktionerna, tvingas till extraordinära åtgärder: man kan låta valutan fluktuera fritt; man måste öka tillväxten, hålla lönerna nere, avskeda folk - då slipper man betala några löner öht. Berg skriver att "det är därför alla gillar tillväxt, i bästa fall gör den de rika rikare utan att göra de fattiga fattigare."
Evig tillväxt är ju en omöjlighet. Klimatförändringar, bränderna i Ryssland, översvämningar i Pakistan. På nåt konstigt sätt har de här frågorna inte tagits in i valrörelsen alls. Det verkar som om vår ekonomi står över sånt här. Men våra skattepengar som t ex skulle ha använts att förbättra vården går till skatteparadis som Guernsey. Världen är globaliserad, finansindustrin totalt oreglerad och man kan fortsätta att föra över pengar från de fattiga till de rika. Tills nästa krasch kommer och då är det vi skattebetalare igen som får rycka in. Igen
Hur ska nationerna ta över styrmedlen av ekonomin? Daniel Berg skriver att "Ett ... första krav vore att nationalisera rätten att skapa pengar." Jag undrar om det finns några som har tänkt sig hur det ska gå till?
Jag känner mig som strutsen som sticker huvet i sanden. Inte nån vidare angenäm position
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar