Kollektivliv

Kollektivliv är verkligen kul och uppiggande. Fn är det så att A är sur på B som diskuterar med C som försöker blidka A. C går sen till D som sammankallar en grupp, varvid E känner sig kränkt, eftersom E inte är med i den gruppen. F har ont i ryggen och är allmänt ilsken just nu, men tinar upp under gruppens vilda diskussion och goda rödvin. Ideerna börjar spruta i vanlig ordning och en mängd beslut fattas, varav en del måste återkallas dagen därpå. E tittar in, begrundar smörgåsarna, osten och skinkan och undrar hur man kan komma med i den här gruppen men motas vänligt men bestämt ut av G.
C möter dagen därpå H, som röd om kinderna rullar sin rullator genom snömodden. - Skönt och friskt i dag, tycker H. (-13) Och hemma har temperaturen stigit ända till 19 grader. Det är skillnad det! Förut hade jag bara 18.
I är mindre nöjd med sakernas ordning. - Det snöar in! I barnkammarn hos mina barnbarn! Och i fläktrummet är det en vattenläcka. Jag måste ut och köpa ett par extra element. Vilka ska man välja tro? Har du nåt att rekommendera?
Det har J. Och säkert K och L och M också, om det nu skulle vara så att I gör någon slags marknadsundersökning i huset. För här fryser alla. Men elementgubbarna jobbar på. Så elementen är varma. De flesta i alla fall.

En skum gubbe går runt i huset och försöker sälja extra lås till våra dörrar. (Han skulle ha större framgång med små piffiga element) Han går bara till de allra äldsta, främst damer, eftersom han tror att de går på vad som helst. Men våra 80-90-åringar hör till det tuffare slaget. Så han kammar noll, men ritar för säkerhets skull en liten gubbe i dörrposten till den han just har besökt. I suddar frenetiskt. I har också satt upp varningslappar i hissana. Men dom har N rivit ner. Han(det är nog en han) gillar inte meddelanden i hissarna. N gillar inte kollektiv öht. Det är ömsesidigt. Kollektivet gillar inte heller N. Fast vem han är??? Tja...

Men i all fall... På anslagstavlan sitter en lapp: Tack till alla er som ordnade så gott och trevligt för oss. Det kändes högtidligt och fint att tillhöra kollektivet Mvh...
Kom upp efter den stora festen. Som var så lyckad. Man kan faktiskt bara hålla med. Det känns om inte högtidligt jämt, så åtminstone fint att tillhöra kollektivet

PS Jag funderar på om inte det skulle vara en bra idé att sticka nattmössor och gå runt i huset och sälja. Om nu inte alla redan har skaffat sig såna, förstås. (Jag skulle behöva nån som illustrerar min blogg: Blick in i en svit lägenheter här med sovande kollektivister, alla iförda mjuka ulliga nattmössor)