Jag har gjort ÅRETS PLIKT: varit ute i julhandeln och försökt hitta nåt att sätta på mig. Eftersom jag gör detta en gång om året (cirka)blir jag lika förvånad varje gång jag möter den där människan i spegeln. Jo då jag hade en hemma ett tag, en spegel alltså, för jag tyckte jag borde ha en realistisk bild av mig själv såsom varande en rationell och ickefåfäng person. Jag hittade den i grovsopen, där man kan göra allehanda fynd. Nog blev bilden realistisk alltid. Men tyvärr också trasig, för det fanns ju en orsak till att nån hade ställt ner den i källarn. Det får ju finnas gränser, så jag bar ner den igen efter ett par veckor.
Nu ser jag alltså: det är dags för en remake. Frågan är bara hur. I min ungdom fick man rådet att balansera en bok på huvet för att få bra hållning. Gissa hur många gånger Martin Johanssons i övrigt utmärkta bok om surdegsbröd har dunsat ner nu på tangentbordet. Kanske har inte Martin tänkt sig att hans bok skulle användas för att räta ut gamnackar i stället för att lära folk att baka surdegsbröd
Vad brödätandet beträffar har det satt sina spår. Nog bäst att ha boken på huvet.
Snart dags för nyårslöften. Inte för att jag brukar avge några såna. Men det kanske vore kul. Jag kan ju rapportera hur det framskrider efterhand. Ni kan väl skriva några tröstens ord då och då. Det lär komma att behövas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar