Här är kallt! Jag har bott fem år i den här lägenheten. De två första åren var ljuvliga. Jag hade, från att ha bott i en svinkall våning, hamnat i en rktigt varm. Jag njöt. Men tredje vintern ändrades plötsligt alltihop. Och sen har jag fört en ojämn kamp mot kylan. Jo då jag har protesterat. För två år sen kom det en hit som mätte. Han svängde nån slags apparat runt mitt i vardagsrummet och konstaterade att det var 20 grader. - Det är ju riktigt bra, sa han. Jaha. Fast sen frös jag ju i alla fall.
Jag har mina erfarenheter med kalla våningar. Fast då har det varit privatvärdar som snålat. Den värste jag har träffat på i den vägen var en som ägde en fastighet på Ringvägen som jag bodde i ett antal år. När det var som kallast var det 14 grader och jag ringde förstås och protesterade. Inget hände. Då gick jag runt med en lista i huset. Nästan alla skrev på. Det bodde nästan bara ensamstående äldre damer i det där huset och de var lättskrämda. - Men han vräker oss nog om jag skriver på, sa de räddhågat när de kunde titta fram ur sina filtar.
Jag skickade brevet med alla underskrifterna till värden och väntade nån vecka. Inget hände och det var tydligt att han inte tänkte göra något. Att det mest var äldre ensamstående damer i huset berodde på att han valde sina hyresgäster med omsorg. Män skräpade ner i hans lägenheter och barn ska vi bara inte tala om. Så han räknade med att kvinnor protesterar inte heller.
Jag kontaktade hyresgästföreningen som sa till mig att ringa hälsovårdsförvaltningen. Och det tog skruv. Sen steg värmen snabbt.
Efter den persen svor jag på att aldrig nånsin hyra av en privatvärd. Nu bor jag i Svenska bostäder och just nu pågår översyn av våra knasiga rör.
Jag är ju inte den enda som fryser och vi brukar kunna få ändringar till stånd här så jag är rätt optimistisk.
Jag återkommer med rapport om "värmekampen"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar