Om man ska följa tidningarnas alla hälsoråd blir man lätt mer förvirrad än vad man redan är. Eftersom jag är en läsare, så läser jag gärna: jag sitter i min fåtölj och konsumerar det ena goda hälsorådet efter det andra. Man ska t ex röra på sig, det är klart. - Det här är verkligen bra, tycker jag där i min stol. - I morgon kan jag nog börja med det här...
Jag förmodar att jag tillhör en grupp som är jättestor. Vi som skjuter upp ...
Det gäller alltså att ha nån aktivitet som delas av andra och där ens frånvaro blir kännbar, så att man inte kan smita. Tyvärr har jag ett ganska vitt samvete när det gäller Friskis t ex. Även om jag har bestämt med vänner att vi ska ses på ett friskispass så tenderar jag i alla fall att få något förhinder.
Det enda som verkligen fungerar fn är linedans. På en blåsorkesterkurs för några år sen hade man lagt in ett pass linedans som kvällsaktivitet. Inte för att jag hängde med så värst. Men roligt var det och sen när jag kom hem och vi i kollektivhusstyrelsen skulle tänka ut aktiviteter för huset föreslog jag linedans. Vi anställde en lärare och hade turen att få tag i en riktigt skicklig och rolig och nu har vi träffats en gång i veckan i fyra år i husets gympasal och dansat tillsammans. Numera kommer Tina varannan vecka och lär oss nya danser och sen repeterar vi själva varannan vecka.
Det här är ju en gruppdans som inte är svår, men eftersom man dansar på linjer måste ju lära sig danserna annars dansar man på varann.
Det roligaste är de stora gruppdanserna som äger rum i Märsta eller på nåt annat ställe nånstans norr om stan. Det beror på att Crazy flutters, som klubben heter där Tina och hennes lika inspirerande man Urban finns är stationerad i Märsta.
De går till så att man kan välja mellan tre olika danser: en lätt, en mellan och en mer komplicerad. Sen dansar hela gruppen - det kan vara upp till en 80 personer samtidigt till samma låt. Första gången vi var med hade vi väl dansat ett år. Vi tog pendeltåget till Märsta, dansade i tre timmar och när vi sen skulle kliva av vid Centralen undrade vi, totalt ledbrutna, hur vi skulle ta oss upp och hem. Vi hade verkligen ansträngt oss för att hänga med.
Senaste utflykten var förra veckan när man hade linedans på en utedansbana i Knivsta. Vi var bara två från huset som kunde åka så vi åkte bil. Vacker, ljum kväll och världens ös. Varje gång jag är med på ett större dansställe irrierar jag mig på att det finns danser vi lärt oss som inte sitter. Ja hos mig alltså Det svåra är ofta att komma ihåg hur de börjar. Sen brukar det lösa sig. Man får öva hemma. Och det gör jag faktiskt. Så nu ska jag öva Oklahoma boogie ett tag.
Jag har försökt lägga in en länk till youtube här, men det funkar inte. Vill ni se hur Oklahoma boogie ser ut kan ni själva skriva in den i sökaren, kombinerat med linedance. För den som vill lära sig danserna är de här youtubeklippen värdefulla. Oftast finns det en demonstration av dansen med en grupp och sen en sk walk through: en långsam genomgång av stegen.Där kan man också se vad spritt över världen det här sättet att dansa är. Många walk through är på kinesiska. Mycket pedagogiska! Räcker inte det finns dessutom en textbeskrivning av stegen på nätet som man kan skriva ut. Så här ser de två första takterna på Oklahoma boogie ut:
32 Count intro
S1 RIGHT TOE STRUTT, ROCK BACK/RECOVER, LEFT TOE STRUTT, ROCK BACK
RECOVER
1-2 Touch right toe to right side, drop right heel down taking weight
3-4 Rock back on left, recover on right
5-6 Touch left toe to left side, drop left heel down taking weight
7-8 Rock back on right, recover on left
*** Restart here on wall 3 facing back***
S2 WEAVE TO RIGHT, SIDE HOLD, ROCK BACK/RECOVER
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar