Rut Hillarp - några reflexioner med anledning av Birgitta Holms biografi

I tisdags var det så dags för releasepartyt för Birgitta Holms Hillarpbiografi och hennes urval ur Rut Hillarps dagbok som kommit ut samtidigt. Mängder av människor hade samlats på Rumänska kulturinstitutet för att lyssna till presentationen av böckerna och läsning av Ruts dikter. Dessutom visade man ett par av de experimentfilmer hon gjorde på 40-talet tillsammans med Livada, en av hennes älskare
Jag har tidigare skrivit om SOL och vår gamla Marxgrupp här (juli 2011)där Rut Hillarp ingick och där jag lärde känna henne, så den som är intresserad av detta kan ju gå till den bloggen

Jag har precis börjat läsa böckerna: biografin och dagboken täcker varann. Det här är en passionshistoria eller rättare sagt flera: Birgitta Holm följer Rut Hillarps passioner och framväxten av hennes lyrik och prosa. Rut skrev dagbok större delen av sitt liv, säkert med den upppenbara avsikten att den skulle publiceras. Som en berättelse om kvinnlig sexualitet är den unik.Jag minns att vi en gång diskuterade en klassisk porrbok - minns inte nu vad den hette och jag sa att jag inte stått ut med att läsa hela, för den ingav mig sån avsmak, eftersom den kvinnliga huvudpersonen plågades och torterades av de män som låg med henne och att Rut sa att den gjorde henne vansinnigt upphetsad. Jag såg väl förvånad ut för hon tillade sen som nån slags förklaring att som barn hade hon varit oerhört fascinerad av bilderna i Dorés bibel som fanns i hennes frikyrkliga hem.
Masochismen går som en röd tråd genom Dagboken medan dikterna däremot är sprängfyllda med en existentiell längtan efter utplåning, kanske kallad kärlek. Hör här dikt VI ur Klingsors trädgård:
Längtan rinner/som sprickor genom min själ/Ett tunt skal/håller mig samman/Var döljer han/sina ögon./sina läppar?/Avlägset minns jag/händernas ådror/Vecket under hans vänstra öra/En röst av/mylla/och sol

Jag är inte ensam om att älska Ruts kärlekslyrik. Det går ett stråk av sorg genom allt hon skriver :" O Penelope/ varför drömmer du än?/ Aldrig ska han röra vid ditt hjärta" och den accentueras av de suggestiva fotocollage som illustrerar hennes sista diktsamlingar. Fotocollagen kom till sent, jag tror inte hon började med dem förrän på 80-talet. Det var spännade att följa deras framväxt: hon hade gillrat upp förstoringsapparaten i badkaret hemma på Siljansvägen och när vi kom dit för våra marxdiskussioner hade hon ofta några nya foton att visa. Jag vet inte om man ens kan få tag på de diktsamlingarna längre: de är unikt vackra och borde ges ut på nytt.
Det är märkligt när man nu läser om hennes kärleksliv att jämföra sin egen bild av henne. Hon var varm, generös, rolig, oerhört beläst och galen i Wagner. Aase Berg, som var en av dem som höll i presentationen av henne på releasepartyt avslutade sin del med att säga att hon saknade henne oerhört.
Jag kan säga detsamma. Rut var ett självklart centrum i vår lilla grupp utan att alls dominera. Hon hade dessutom en stark integritet - en gräns som man inte överträdde.
Att läsa Birgitta Holms biografi över henne är att ta del av ett tidsdokument - så här kan/kunde/ det vara att vara kvinna. Det är sårigt, svårt och öppet och ibland intensivt främmande. Och ändå inte...