Läsningens vedermödor

I kväll har vi bokcirkel. Det brukar nästan alltid vara givande och diskussionerna likaså. Förra gången läste vi Murakami:Fågeln som vrider upp världen, en bok som delade gruppen i en för och en emot. Vi som gillade den var stormförtjusta: det finns hur mycket som helst att vrida och vända på när det gäller Murakami. Fn går den som läsecirkel i radion och det har verkligen varit roligt att ta del av de deltagarnas synpunkter också. Babben Larsson som är med är verkligen en läsare som får ut väldigt mycket av en text
Till i kväll ska vi ha läst Idioten av Dostojevskij. När jag gick i pension som svensklärare svor jag på att jag aldrig mer skulle läsa en enda klassiker.
(Möjligen med undantag för grekiska dramer då)
Jag vet inte hur många gånger jag har diskuterat Brott och straff. Det är en bra bok och tacksam att diskutera med en läsvan klass. Men jag behöver väl inte göra det en gång till.
Men Idioten hade jag faktiskt aldrig läst och så skulle jag då göra ett undantag från min klassikerregel. Med Dostojevskij är det så att man blir helt förförd - man sugs in i ett myller av människoöden och man lever i de olika miljöerna. Tempot är hetsigt, människorna mångfacetterade: har man väl fått sympati för en person visar han/hon sig från sin motsatta sida i nästa avsnitt. Men det är så mänga moraldiskussioner med religiös aspekt som jag egentligen inte är särskilt intresserad av så det har gått trögt.
Efetrsom jag inte kommer att läsa klart hela boken tänkte jag försöka hitta nån recension eller essä som kan ge mig ett helhetsintryck. På nätet kan man ju hitta det mesta. Det finns faktiskt några som är riktigt bra. Sen finns det en hel hög som jag känner igen, fast jag aldrig gett Idioten som uppgift till en hel klass. Den där eleven har fått klart för sig att det här är EN STOR ODÖDLIG ROMAN och skriver ungefär så här: "Jag har läst Idioten av Fjodor Dostojevskij. Det är en spännade roman som är värd att läsas många gånger. Jag tänker läsa den åtminstone tre gånger." Elever som undviker läsning förstår inte att man som van läsare ser direkt om eleven läst boken eller inte. En flicka jag hade i första årskursen på gymnasiet (hur hon nu hade tagit sig dit) la ner oerhört mycket tid och kraft på att hitta på undanflykter för att slippa läsa texter. Till slut ss jag till henne att om hon inte satte igång med att läsa böcker (vid det laget hade hon fått massor med förslag på lättare ungdomsböcker som jag ansåg att hon borde klara av) skulle hon inte ha någon möjlighet att få godkänt i svenska. En dag kom hon och gav mig ett papper och sa att nu hade hon gjort som jag sa: läst en hel bok. Jag kastade en blick på papperet. Hon hade "läst" Idioten. -Ja du, sa jag och tog papperet, gick in i mitt arbetsrum och plockade fram recensionen från nätet.
- Men hur kunde du tro att jag skulle gå på det här? sa jag sen. - Varför lägger du ner en massa tid på sånt som du inte lär dig nåt på?

Jag funderade efteråt på om hon var rädd för att hennes mödosamt hophållna värld skulle rämna om hon släppte in främmande element i sin värld. Hon kom från en mycket fundamentalistisk familj, var strängt hållen och försökte så gott det gick leva efter familjens normer. Men skolan kolliderade hela tiden mot dem.
Litteraturen var ju annars räddningen för många barn som kom från sådana familjer. Man kunde långsamt och efterhand med böckernas hjälp börja omvärdera sin vardag.

Jag vet inte vad som hände med den här eleven. Hon försvann till någon annan utbildning när hon inte kunde klara ettans betyg. Hade jag kunnat göra mer? Jag vet inte. Jag tror inte det just då.
Det här var vid tiden för mordet på Fadime och vi läste en artikel om detta i klassen. Fördömandet om faderns och broderns handlande var kompakt. Men den här flickan förvånade med att försvara dem. Hon gjorde det blygt och tvekande, som om hon inte var riktigt övertygad om sina åsikters bärighet. Men jag har heller iget minne av att någon lyckades övertyga henne om att hon hade fel.

Texter kan vara farliga, även om det bara är rätt halvtaskiga ungdomsböcker, genom att de visar på ett annat sätt att leva. Bäst att undvika dom och i stället sätta upp Idioten som en sköld.

Vad mig själv beträffar är nu Idioten ett avslutat kapitel