-Läser (med mycken möda) WG Sebalds Austerlitz som är intensivt fascinerande, men språkligt jobbig med sina långa snåriga tyska perioder. Berättaren och Austerlitz träffas på Centralstationen i Antwerpen och börjar samtala om det intryck byggnaden ger. Arkitektens avsikt var att när man stiger in i ingångshallen ska man få ett intryck av att stiga in i en katedral , ett pantheon, helgad åt världshandeln och världstrafiken, bemängt med mängder av symboler för den nya tiden (detta var 1906) Belgien var på väg att bli en ekonomisk stormakt (baserat på utsugning och kolonialism) Leopold den II (som var en av världshistoriens värsta blodsugare) verkade för att man skulle åstadkomma byggnader som manifesterade den nya världsmakten Och mitt bland alla dessa symboler finns det stora vägguret, som "ståthållare för den nya omnipotensen". Före järnvägarnas tid fanns det egentligen inget behov av en gemensam tid; på olika ställen gick klockorna olika. men nu måste alla resande rätta sig efter den.
Det är svårt att göra Sebald rättvisa när man skriver om honom. Hans sätt att skriva ger upphov till associationer; man får hela tiden nya bilder i huvudet och jag har svårt att komma på nån annan författare som så sätter igång min tankeverksamhet. Jag som inte kan just något om arkitektur börjar plötsligt se byggnader på ett nytt sätt. Vilken osynlig makt manifesteras i de byggnader vi har runt oss? Kan man använda gamla tiders förtryckarbyggnader på ett demokratiskt sätt? På nätet hittade jag en youtubesekvens som jag tyckte var ganska kul, fast nu ger jag opp att försöka klistra in länken.
Dancing flashmob im Hauptbahnhof Antwerpen heter den i alla fall för den som vill titta på den
Arkitektur är ju otroligt spännande. Tyvärr känns det som man skulle behöva lägga några månader bara för att förstå en enda byggnad. I allafall när de är så utsmyckade som ovan. Hade jag haft något som helst sinne för det estetiska hade jag nog blivit arkitekt. Leopold är ju en trevlig prick i Belgien om jag inte minns David fel. De har inte riktigt fått till sin historia ocensurerad ännu :-)
SvaraRaderaLeopold - en trevlig prick?? Du milde. Belgarna borde läsa Conrads Mörkrets hjärta
SvaraRaderaInga elakheter om den snälle Leopold som oförtröttligt och utan tanke på egen vinning spred ljus och upplysning bland hedningarna som icke hava lagen, och som därför hedras med många vackra statyer runtom i den belgiska huvudstaden, i och för sej resta av honom själv men dock.
SvaraRaderaEn hel del belgare har ungefär den här synen på Leopold, i den mån dom vet nånting alls om honom. När 'King Leopold's Ghost' publicerades gick en massa gamla kolonialister i taket. Dom har till och med en webbsajt (http://www.urome.be/) där dom förtrytsamt lägger ut texten om att dendär kolonialismen väl inte var så dålig egentligen.